Dödsstraff

Partisekreterare Björn Söder anklagas av Dagens Ekos reporter Olof Sjölander för att propagera för dödsstraff i partiets namn och skulle därmed gå emot partilinjen.
Olof Sjölander lutar sig emot SRs Pontus Mattsons bok ”Sverigedemokraterna in på bara skinnet” som är full av faktafel och mister därmed sin trovärdighet som seriös skildrare av Sverigedemokraterna.

Detta är bara en i raden av alla försök att under täckmantel av seriös undersökningsjournalistik smutskasta Sverigedemokraterna.
Frågan om dödsstraff skall kunna debatteras och folk ska ha rätt att lufta sina åsikter i frågan utan att på något sätt läggas till last att partiet förespråkar just den linjen. När det gäller om partiet har den åsikten kan vem som helst kontrollera det genom att läsa partiprogrammet. Den finner med lätthet att den frågan inte finns med i partiprogrammet. Att den har funnits där någon gång i det förflutna har väl knappast någon relevans för nutiden.
Själv kan jag förstå kravet på dödsstraff vid sådana brott som är extra avskyvärda som till exempel vid barnamord .
Där tror jag nog de flesta delar dessa åsikter.

Sedan finns det alltid en risk att misstag begås och oskyldiga blir dömda och vid dödsstraff är det lite väl sent om den dömde blir rentvådd efter domens verkställande. Nu är frågan rent hypotetisk och borde därför kunna få luftas.

Däremot tar Björn Söder upp en annan väldigt viktig fråga nämligen frågan om hur samhället ska skyddas från grova återfallsförbrytare så de inte kan påföra andra personer ytterligare skada. Där har vi livstidsstraffet som en garant för att detta inte ska ske. Denna linje står partiet idag bakom.

Offrens rättigheter verkar glömmas bort och fokus riktas mera på gärningsmannens rättigheter i samhället och detta är en otäck utveckling.
Den person som orsakat andra skada med grov misshandel till exempel och kanske livslång traumatisering för offret och deras anhöriga genom sina förbrytelser borde inte få inneha sådana poster som innebär att man får makt över andra som till exempel politiska förtroendeposter eftersom den personen får ett stort inflytande över samhället.

Visserligen är det viktigt inte minst för samhället med rehabilitering av sådana personer men min åsikt är ändå att man bör vara ytterst restriktiv i frågan om hur stor makt sådana människor bör kunna få över andra.
Nu ska visserligen alla få en andra chans även grova brottslingar men aldrig så det går ut över deras offer eller deras anhöriga. Där vågar jag mig nog påstå att detta överensstämmer med partiets linje.